Den 24 oktober 2024 infaller FN-dagen, en dag som bör påminna oss om de åtaganden Sverige bundit sig till för att förverkliga mänskliga rättigheter. För Sverige, ett land som länge stoltserat med sitt engagemang för barns rättigheter, bör denna dag vara ett tillfälle att inte bara fira framgångar utan också kritiskt granska de brister som finns.
Barnrättskommitté är, i sina senaste sammanfattande slutsatser till Sverige från 2023, tydlig med att Sverige fortfarande har stora utmaningar att hantera när det gäller att leva upp till sitt åtagande att skydda barns rättigheter fullt ut. Nedan följer några exempel på områden som Barnrättskommittén är kritisk till.
Fortsatta problem med våld mot barn
Trots att Sverige är ett av de första länderna som gjorde Barnkonventionen till lag 2020, visar rapporten att våldet mot barn, inklusive sexuellt utnyttjande och övergrepp, fortfarande är ett utbrett problem. Enligt kommittén är det särskilt oroande att många fall inte rapporteras, och att få förövare döms, vilket underminerar rättssystemets förmåga att skydda barn effektivt. Denna problematik pekar på systemfel i hanteringen av barn som utsatts för våld och övergrepp. Förutom bristande rapportering och otillräckliga åtgärder, saknas en sammanhållen lagstiftning som säkerställer sektorsövergripande samordning och tillgång till stöd för utsatta barn. Detta leder till att barn i särskilt utsatta grupper, såsom barn med funktionsnedsättning och barn i alternativ omvårdnad, inte får det skydd de har rätt till.
Diskriminering och ojämn resursfördelning
Rapporten belyser också omfattande diskriminering av barn från utsatta grupper, såsom barn med i migration, barn med funktionsnedsättning och barn i socioekonomiskt svaga situationer. Trots Sveriges starka tradition av jämlikhetspolitik, finns det stora regionala och kommunala skillnader i tillgången till utbildning, hälso- och sjukvård och socialtjänst för dessa barn. Det är särskilt anmärkningsvärt att vissa av Sveriges mest utsatta barn inte får den utbildning de har rätt till. Kommittén påtalar att barn från minoritetsgrupper och barn som är asylsökande eller flyktingar ofta diskrimineras och nekas tillgång till en kvalitativ utbildning. Detta är brott mot både svenska lagar och internationella åtaganden.
Bristande åtgärder mot psykisk ohälsa
Ett annat allvarligt problem som kommittén lyfter är den ökande psykiska ohälsan bland barn i Sverige. Långa väntetider för barnpsykiatrisk vård och bristen på kvalificerad personal är fortfarande ett stort hinder för att säkerställa att barn som lider av psykisk ohälsa får den hjälp de behöver. Barn i socioekonomiskt svaga familjer, samt barn i migration, är överrepresenterade bland dem som drabbas hårdast.
En dag för självrannsakan
Med tanke på dessa brister är det tydligt att FN-dagen 2024 inte bara är en dag för firande, utan en dag för självrannsakan och kritisk reflektion. Sverige har tagit viktiga steg framåt, men det är långt ifrån tillräckligt. Barnrättskommitténs rekommendationer understryker att det finns ett akut behov av politiska åtgärder och strukturella förändringar för att säkerställa att varje barns rättigheter respekteras och skyddas fullt ut.
Det är dags att vi kräver mer av våra politiker och samhället i stort. Barn förtjänar ett samhälle där deras rättigheter inte bara är ord i policydokument och konventioner som vuxna lovar att följa. Barn ska kunna räkna med att deras rättigheter genomsyrar alla delar av deras liv. De ska kunna lita på att deras rättigheter respekteras och skyddas. Det är barnets rättighet och vuxnas skyldighet.
コメント